Äldreombudsmannens första fartfyllda år
Äldreombudsmannens verksamhet inleddes i Finland i januari 2022 när jag i egenskap av den första äldreombudsmannen påbörjade min mandatperiod på fem år. Det första verksamhetsåret fick en fartfylld början av flera olika skäl.
Begränsningar som föranletts av coronapandemin avskaffades. Efterspelet om hur pandemin sköttes i Finland pågår fortfarande. Samtidigt bereddes införandet av de nya välfärdsområdena, varmed en av de största administrativa förändringarna i Finlands historia inleddes. Mandatperioden för Marins regering var inne på sluttampen och flera lagstiftningsprojekt som äldreombudsmannen förväntades kommentera hade kommit in i slutskedet. Det var klart att det fanns skäl att ingripa i dessa viktiga frågor och föra fram de äldres synpunkter.
Även medierna visade stort intresse för den nya myndigheten. Redan i januari fick jag även otaliga förfrågningar om möten och anföranden. Mitt i allt detta började vi rekrytera personal och grunda äldreombudsmannens byrå. Det fartfyllda året var intressant och jag vågar även säga att året var produktivt.
Äldreombudsmannens lagstadgade uppgift är att främja de äldres ställning och tillgodoseendet av deras rättigheter. Uppgiften omfattar bedömning och uppföljning av beslutsfattandet, kommunikationer, initiativ och utredningar samt främjande av samarbete. I detta inlägg vill jag lyfta fram vissa saker som vi lyckats med under det första året och begrunda äldreombudsmannens påverkansmöjligheter.
Vid bedömningen och uppföljningen av beslutsfattandet koncentrerade vi oss på riksomfattande frågor. Det första inbjudan till hörande hos riksdagen kom redan i början av året. Under året hördes äldreombudsmannen av riksdagen sammanlagt sex gånger. Äldreombudsmannen behandlade också flera lagstiftningsprojekt och gav sitt utlåtande om dem. Vi tog ställning till regeringspropositioner och andra helheter på remiss om vi ansåg att de var väsentliga ur perspektivet för de äldres ställning och rättigheter. Vi gav sammanlagt 38 utlåtanden. Utlåtandena finns på vår webbplats (på finska).
Ett av de viktigaste utlåtandena handlade om reformen av lagen om funktionshinderservice. Äldreombudsmannen kritiserade den planerade åldersbegränsningen eftersom den skulle ha försvagats möjligheterna för äldre personer med nedsatt funktionsförmåga att erhålla bland annat färdtjänst och ändringsarbeten i hemmet (utlåtande om reformen av lagen om funktionshinderservice på finska). Grundlagsutskottet konstaterade att åldersbegränsningen strider mot grundlagen och förslaget togs till sist bort från propositionen. Lagen om funktionshinderservice godkändes under de sista veckorna av Marins regeringsperiod. Orpos regering vill senarelägga ikraftträdandet av den nya lagen och upprätta en ny regeringsproposition för att minska anslagen till funktionshinderservice och antalet personer som erhåller funktionshinderservice. Påverkansarbetet vad gäller detta tema kommer alltså att fortsätta även vid äldreombudsmannens byrå.
Vid upprättandet av utlåtanden och beredningen av höranden hos riksdagen samt vid upprättandet av egna initiativ har äldreombudsmannen utbytt tankar med forskare, utvecklare, olika organisationer och yrkespersoner som arbetar med de äldre. På detta sätt har vårt arbete kunnat stödja sig på färsk forskningsdata och statistik. Dessutom har ombudsmannen erhållit viktig och väsentlig information vid sina möten med äldre personer i olika situationer samt från kontakterna med enskilda personer. Samarbetet med de olika aktörerna har börjat på ett utmärkt sätt, och jag tror att det har varit givande för alla parter. Ett lyckat exempel på detta är äldreombudsmannens initiativ om tre lösningar att förbättra de äldres ställning i det digitaliserande samhället (meddelande om ombudsmannens tre lösningsförslag).
Medierna gav synlighet för äldreombudsmannens uppgift genast från början, och kännedomen om den nya myndigheten ökade snabbt. Ombudsmannen har också kommenterat i medierna nyheter som har betydelse för de äldre. Medierna beaktade till exempel ombudsmannens initiativ om ökad digital likabehandling samt ombudsmannens oro över den försvagade tillgången till äldretjänsterna.
När året närmade sig sitt slut kunde vi summera vårt arbete under året i äldreombudsmannens årsberättelse (pdf) till riksdagen. I årsberättelsen inkluderades också äldreombudsmannens förslag för den innevarande regeringsperioden. Förslagen förknippades med fyra teman. Det första förslaget handlade om att öka hälso- och välfärdsfrämjande åtgärder samt i synnerhet att minska risken för minnessjukdomar och hälsoskillnaderna bland de äldre för att förbättra de äldres hälsa och trygga tillräckliga tjänster. För det andra rekommenderade vi att både hemvård och omvårdnad dygnet runt ökas, eftersom behovet för dem växer snabbt när antalet personer i den allra äldsta åldersgruppen ökar. För det tredje föreslog vi att en nationell kanal för ärendehantering skapas för personer som inte använder digitala tjänster och att kommunerna blir skyldiga att samordna digitalt stöd för de äldre. Den fjärde rekommendationen är mest omfattande och viktigast: att minska åldersdiskrimineringen vid beslutsfattande.
Vårt arbete med dessa fyra teman kommer att fortsätta under de kommande fyra åren. På basis av erfarenheterna från det första verksamhetsåret vill jag konstatera att de parter som under flera år krävde att Finland skulle få en äldreombudsman hade rätt: Ombudsmannen har mycket att göra och jag tror att genom ombudsmannens arbete kommer de olika rollerna och behoven av de äldre att få mer synlighet. Under det första verksamhetsåret berättade äldre personer runt om i Finland att ombudsmannens arbete är betydelsefullt och viktigt. Vi kommer även framöver att lyckas med vårt arbete med bra växelverkan med äldre personer med olika levnadsförhållanden och förståelse för vad som behöver korrigeras och vilka positiva aspekter som ska behållas oförändrade i den föränderliga världen.
Päivi Topo
Äldreombudsmannen
