Största delen av de äldre i Finland mår bra, men det finns stora skillnader i välbefinnande och hälsa bland dem

Äldreombudsmannen har idag 20.3.2024 lämnat sin första berättelse till riksdagen. I sin berättelse lägger äldreombudsmannen fram sina viktigaste observationer och ger förslag om hur ställningen för äldre personer i olika situationer bör förbättras. Betoningen i riksdagsberättelsen ligger på åtgärdsförslag till riksdagen.

Utgående från erfarenheter från äldreombudsmannens två första verksamhetsår och forskningsdata är ombudsmannens viktigaste observation att majoriteten av de äldre mår bra. De deltar aktivt i samhället och stödjer med betydande insatser andras välmående och ett fungerande samhälle. En annan, lika viktig observation är dock att livet för hundratusentals pensionärer försvåras av för låga inkomster, otillgängliga boendemiljöer samt av svårigheter att få de social- och hälsovårdstjänster och allt oftare även andra nödvändiga tjänster som de behöver. Problemen för dessa personer har ofta ackumulerats redan tidigare under livet eller ackumulerar vid snabb försämring av funktionsförmågan eller en plötslig ändring av livssituationen.

"De äldre är en väldigt heterogen människogrupp. Det finns över 1,3 miljoner personer som fyllt 65 år i Finland. Majoriteten av dem klarar sig med sina inkomster, men ju äldre åldersgruppen är, desto större andel av dem har låga inkomster. Äldre personer riskerar också att marginaliseras. Detta kan ha samband med utslagning som pågått under hela livet eller en situation där man som äldre till exempel har blivit utan den nödvändiga vården och hjälpen", konstaterar äldreombudsmannen Päivi Topo.

Lösningar för att förbättra de äldres ställning

Äldreombudsmannens verksamhet för att främja de äldres ställning och tillgodoseendet av deras rättigheter inleddes i början av år 2022. En av äldreombudsmannens lagstadgade uppgifter är att en gång per fyra år lämna riksdagen en berättelse om de äldres ställning och tillgodoseendet av deras rättigheter.

I denna riksdagsberättelse tar ombudsmannen upp rätten till oundgänglig utkomst, digitaliseringens konsekvenser för tillgodoseendet av de äldres grundläggande rättigheter samt de äldres rätt till de social- och hälsovårdstjänster de behöver. I berättelsen behandlas också frågor som förknippas med banktjänster och övrigt uträttande av ärenden, kollektivtrafik, boendemiljöer, delaktighet och möjligheter att påverka samt tillgodoseendet av rättsskyddet.

"Berättelsen kan kanske ge en dyster bild av de äldres ställning i Finland. Vi listar problem, men föreslår också lösningar. Med rekommendationerna vill vi påvisa att utmaningar som anknyter till de äldres ställning kan lösas med politiska åtgärder och resurser", konstaterar äldreombudsmannen Päivi Topo.

Befolkningens medelålder har ökat och livslängden blivit högre i Finland sedan länge. De äldres ställning och tillgodoseendet av de äldres rättigheter är en allt viktigare fråga för hela samhällets funktion. Det har också blivit allt viktigare att hitta socialt och ekonomiskt hållbara lösningar för att säkerställa att personer i alla åldrar kan ha ett gott liv i det åldrande Finland.

Huvudteman i berättelsen: social- och hälsovårdstjänster samt utmaningarna med digitaliseringen 

Digitaliseringen påverkar alla livsområden, varför rekommendationerna till riksdagen om detta tema och motiveringarna till dem framhålls tydligt i äldreombudsmannens berättelse. Under sina två första verksamhetsår har äldreombudsmannen upprepade gånger framhållit för riksdagen, statsrådet och olika myndigheter förslag till lösningar för att minska de äldres problem i det digitaliserade samhället.

"En betydande andel av äldre har svårigheter med att sköta ärenden i digitala miljöer eller befinner sig i digitalt utanförskap. Största delen av dessa personer har uppnått en hög ålder, och många av dem har en lägre utbildningsnivå. Deras ställning och möjligheter att vara delaktiga i sina egna och gemensamma angelägenheter tycks försvagas samtidigt som digitaliseringen gör livet lättare för största delen av befolkningen", säger Päivi Topo.

Ett annat centralt tema är den bristfälliga tillgången till social- och hälsovårdstjänster. Brister finns i synnerhet i hemvården samt kort- och långvarig heldygnsomsorg. Situationen är allvarlig i hela landet och det har blivit allt svårare att få tillgång till service.

"Situationen kräver beredskap av riksdagen att rikta tillräcklig finansiering till dessa tjänster och att säkerställa deras verksamhetsbetingelser. Välfärdsområdena har ytterligare minskat äldreservice som redan var bristfällig. Nu behöver det bedömas med vilka medel statsmakten i sista hand styr välfärdsområdenas verksamhet och ser till att de anordnar tillräcklig lagstadgad äldreservice. Äldre, multisjuka personer med nedsatt funktionsförmåga måste få tillgång till den service som de behöver som stöd för sitt dagliga liv. Detta är en central grundläggande rättighet", konstaterar äldreombudsmannen Päivi Topo.

Äldreombudsmannen föreslår flera åtgärder till riksdagen för att minska den ojämlikhet som äldre personer upplever och förbättra situationen för äldre personer som befinner sig i den allra svagaste ställningen. Flera av rekommendationerna skulle också öka välbefinnandet av de yngre generationerna.

"Kostnader som dessa rekommendationer kräver är ofta rimliga, men mer finansiering behövs till exempel till hemvård och kort- och långvarig heldygnsomsorg. Det är också väsentligt att ta hänsyn till de alternativa kostnaderna för samhället om inget görs", säger äldreombudsmannen Päivi Topo.

"Den relativa andelen äldre personer i befolkningen har aldrig varit så hög som nu. Därför är det nödvändigt att granska de äldres situation mångsidigt och också notera de äldres betydelse för det finländska samhällets funktioner och välbefinnandet av människor i alla åldrar", fortsätter Topo.

Bekanta sig med äldreombudsmannens berättelse till riksdagen: Äldreombudsmannens berättelse till riksdagen 2024 (PDF).