Skyddshem behövs även för äldre

Fysiskt våld mellan familjemedlemmar och andra typer av illabehandling inom nära relationer berör även äldre personer. Illabehandling kan vara till exempel ekonomiskt utnyttjande eller någon annan typ av psykiskt våld. Enligt undersökningar har våld inom familjen och annan illabehandling ofta samband med rusmedelsberoende, svårigheter att klara sig ekonomiskt och psykiska problem (1, 2). Den som gör sig skyldig till våld mot eller annan illabehandling kan var ens egen maka eller make, barn, barnbarn eller barnets eller barnbarnets maka eller make. Situationen kan ha pågått under en längre tid.

Inom socialarbetet träffar man äldre personer som blivit utsatta för våld inom familjen och annan illabehandling och deras närstående. Att hjälpa dem som blivit utsatta för illabehandling kräver ofta långvarigt samarbete och tjänster som motsvarar dessa personers behov (1). Tillgången till stödtjänster som till exempel platser på skyddshem för äldre personer är begränsad. Enligt statistiken från Institutet för hälsa och välfärd är endast en liten del av skyddshemmens klienter äldre (3). Det är väldigt viktigt att man hänvisar äldre personer till skyddshem och att man kan ta de äldres behov i beaktande på skyddshemmen.

När en äldre person på grund av en sjukdom eller problem med sin funktionsförmåga behöver mer hjälp av sina närstående, ändras även den interna dynamiken i familjen. I familjer där det finns illabehandling innebär detta en riskfylld situation för den som behöver hjälp.  Äldre personers behov av hjälp och stöd är ofta långvarigt och ökar med tiden. Närståendevårdare kan gradvis bli utarbetade, vilket ökar risken för att den som vårdas behandlas på ett skadligt sätt. Även den som vårdas kan utsätta sina närstående till våld eller annan illabehandling.

De äldres närståendevård och deras närståendes ansvar har ökat i Finland samtidigt som en allt mindre andel av de äldre erhåller äldreservice (4). Tillgången till stödtjänster till närståendevården som till exempel korttidsboende på vårdhem och dagverksamhet är dock otillräcklig (5). Det finns även brist på krisplatser inom serviceboende med heldygnsomsorg. Dessa tjänster är väsentliga för äldre personer som utsatts för våld och annan illabehandling och för att minska risken för illabehandling.

Välfärdsområdena ska utveckla kompetensen så att man inom all service och i synnerhet inom äldreservicen kan identifiera och svara på de äldres stödbehov som uppstår på grund av våld. Det ser ut som att skyddshemmen för närvarande inte kan svara på vårdbehoven och vården inte kan svara på stödbehov som uppstår på grund av våld (6). Tjänster för äldre personer som utsatts för illabehandling och våld behövs så att de kan leva och bo i säkerhet.

Päivi Topo
Äldreombudsmannen

Källor
1. Niemi, M. & Pietilä, I. (2023). Perhesuhteiden diskursiivinen rakentuminen gerontologisen sosiaalityön asiakkaiden asiakirjoissa. Gerontologia, 37(3), 247–263.
2. Luoma, ML., Tiilikallio, P. & Helakallio, P. (2018). Kotona asuviin ikääntyneisiin kohdistuva kaltoinkohtelu ja väkivalta. Lääketieteellinen aikakauskirja. Duodecim 2018;134(18):1797‒802.
3. THL 2024. Tr 26/2024 Turvakotipalvelut 2023. Turvakotien asumispäivien määrä kasvussa.
4. Hoppania, H.-K. (2019). Politicisation, engagement, depoliticisation – the neoliberal politics of care. Critical Social Policy, 39(2), 229-247.
5. Vanhusasiavaltuutetun kertomus eduskunnalle 2024.
6. Niemi, M. (2023). Mistä tukea hoivan emotionaalisiin kustannuksiin? SustAgeable-tutkimushankkeen blogi.