Regeringens åtgärder försvagar uppehället för äldre personer med låga inkomster

I den offentliga debatten har det upprepade gånger framhållits att de nedskärningar i den sociala tryggheten som regeringen planerar inte kommer att påverka personer som erhåller ålderspension. Äldre pensionärer behöver dock sociala förmåner under olika situationer. De planerade nedskärningarna försvagar uppehället för äldre personer med de lägsta inkomsterna.

Sociala förmåner tryggar uppehället och välbefinnandet särskilt för de äldre vars situation är allra svårast. De äldres ekonomiska utsatthet förknippas förutom med låga inkomster också med höga hälsovårdskostnader på grund av långtidssjukdomar och minskad funktionsförmåga samt de ökande boende- och levnadskostnaderna. Situationen skulle bli ännu svårare med de nedskärningar i den sociala tryggheten som regeringen aviserat.

Vi kan granska detta med följande exempel:

En äldre kvinna – vi kan kalla henne Margareta – som har låga inkomster bor i en hyresbostad i huvudstadsregionen. Margaretas 60-åriga barn bor i samma bostad. Det vuxna barnets inkomster består av delinvalidpension. Margareta och barnet erhåller allmänt bostadsbidrag. Margareta har flera långtidssjukdomar och hennes hälsovårdskostnader är ofta väldigt höga. Hon använder en rollator och hon har en begynnande minnessjukdom. I och med att hyran har höjts och elräkningen och matpriserna blivit dyrare har Margareta och hennes vuxna barn ansökt om utkomststöd. De står sedan länge i kö till en billigare hyresbostad, men någon tillgänglig och förmånlig hyresbostad har hittills inte hittats.

Indexfrysningen av bostadsbidraget för pensionstagare och nedskärningarna i det allmänna bostadsbidraget försvagar uppehället för personer med de lägsta inkomsterna

Bostadsbidragen är ett viktigt stöd för äldre med låga pensionsinkomster. Äldre ensamboende personer och äldre par erhåller oftast bostadsbidrag för pensionstagare. En del av dem får dock även allmänt bostadsbidrag. När en äldre person bor tillsammans till exempel med sitt vuxna barn vars inkomster inte berättigar till bostadsbidraget för pensionstagare ska de tillsammans ansöka om allmänt bostadsbidrag. Sänkningen av det allmänna bostadsbidraget skulle påverka dessa äldre personers uppehälle. Detta skulle gälla vår exempelperson Margareta.

I och med att Margareta bor i en hyresbostad skulle regeringens proposition enligt vilken allmänt bostadsbidrag inte skulle beviljas för ägarboende inte gälla henne. Propositionen kan dock påverka ett stort antal äldre med låga inkomster. De kan ha svårt att sälja sin ägarbostad, och därför är det särskilt svårt för dem att flytta någon annanstans. Regeringen föreslår också att kostnader som hänför sig till boende och underhåll av bostäder inte justeras under denna regeringsperiod. Detta innebär att ökade kostnader inte beaktas för personer som erhåller bostadsbidrag för pensionstagare. Äldre personer bor i regel i äldre bostäder där energiförbrukningen och underhållskostnaderna kan vara höga (Kortelainen et al. 2020).

Eftersom Margareta bor tillsammans med sitt vuxna barn påverkar de övriga nedskärningar i den sociala tryggheten som regeringen aviserat även henne i och med att det vuxna barnets uppehälle försvagas.

Konsekvenser av åtstramningar i utkomststöd för boendekostnader

Regeringens förslag att ändra 7 a § i lagen om utkomststöd förknippas också med boende. Regeringen föreslår att lagen om utkomststöd ändras så att sökanden vars boendeutgifter överskrider den fastställda godtagbara nivån hänvisas till att söka en förmånligare bostad inom en tidsfrist på tre månader. Detta krav på bostadsbyte är problematiskt i och med att personer som erhåller utkomststöd befinner sig i en klart sårbar ställning. Detta gäller även Margareta som skulle behöva en tillgänglig hyresbostad som är billigare än den nuvarande bostaden. Hon har dock inte hittat någon sådan bostad i huvudstadsregionen. Flytt till en helt ny miljö skulle kräva utkomststöd för flyttkostnader och dessutom skulle Margaretas självständiga vardag troligen försvåras i en miljö som är främmande för henne.

Den kumulativa effekten av regeringens propositioner drabbar pensionärer med de lägsta inkomsterna

Under år 2020 bodde sammanlagt 22 841 personer som fyllt 65 år i hushåll som erhöll utkomststöd. Behovet av utkomststöd bland de äldre har ökar med 23 procent sedan år 2015 (Institutet för hälsa och välfärd 2022). Långvarigt behov av utkomststöd bland de äldre anknyter ofta till låga pensioner och höga sjukdoms- och vårdkostnader. Enligt FPA är en stor andel av mottagarna av det allmänna bostadsbidraget och bostadsbidraget för pensionstagare äldre personer.

De kumulativa konsekvenserna av regeringens enskilda propositioner för uppehållet och den dagliga livsföringen av äldre personer med låga inkomster ska utredas innan riksdagen fattar beslut om propositionerna. Det finns en stor risk att en del av de äldre hamnar i ekonomiskt ohållbara situationer. Kravet att flytta till en annan bostad kan också innebära att de äldres välbefinnande försämras snabbt. Dessa konsekvenser kommer att öka behovet av social- och hälsovårdstjänster bland de äldre.

I regeringsprogrammet Ett starkt och engagerat Finland konstateras följande: ”Vid reformen av den sociala tryggheten beaktas vilken inverkan den har på människor i olika åldrar.” Vid beredning av reformer som påverkar de äldres ställning och tillgodoseendet av de äldres rättigheter ska de äldre höras. Bedömning av konsekvenserna för människor i olika åldrar är nödvändig vid lagberedningen i synnerhet när den sociala tryggheten försvagas på flera olika sätt på en och samma gång. Vid konsekvensbedömningen ska vikt läggas vid situationen för äldre personer med de allra lägsta inkomsterna. Det finns flera andra skrivningar i regeringsprogrammet som kan försämra äldre människors försörjning och välbefinnande, särskilt för dem med låga inkomster. Att bedöma den kombinerade effekten av dessa minskningar kommer att vara viktigt under hela regeringens mandatperiod.

Päivi Topo,
äldreombudsman

Mia Niemi,
sakkunnig

Källor

Kortelainen et al. 2020. Boende för äldre personer – framförhållning och beredskap i kommuner. Publikationsserie för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 2020:55.