Kommunernas starka medverkan behövs för att säkra digitala färdigheter för kommuninvånare
I egenskap av äldreombudsmannen har jag föreslagit att kommunerna under följande regeringsperiod föreskrivs en skyldighet att koordinera digitalt stöd i sitt område. I detta blogginlägg förklarar jag varför jag beslutade att föreslå detta trots att jag vet att kommunerna inte nödvändigtvis ställer sig positiva till fler lagstadgade skyldigheter. Flera kommuner, till exempel Pielavesi och Helsingfors, producerar antingen själva eller i samarbete med organisationer omfattande digitalt stöd till äldre kommunmedborgare. Så är tyvärr inte fallet i alla kommuner.
Finland har kanske de bästa möjligheterna i världen att öka de äldres digitala färdigheter och därmed deras digitala ärendehantering och samtidigt beakta jämlikt de personer som aldrig kommer att använda digitala anordningar eller digitala tjänster. Vi har ett stort antal organisationer vars verksamhet sköts med hjälp av frivilliga och ett nationellt nätverk av bibliotek och medborgarinstitut. Dessa är finländska nationalskatter som har bidragit till den digitala omvälvningen till den grad att de äldres digitala färdigheter i Finland redan nu är av toppkvalitet i internationell jämförelse. Ändå saknar hundratusentals äldre personer i Finland digitala färdigheter.
Vi ska minska åldersdiskrimineringen och erbjuda digitalt stöd även till de allra äldsta
Enligt Statistikcentralen är minst hälften av finländare som fyllt 75 år helt utanför de digitala tjänsterna. Enligt en utredning av Institutet för hälsa och välfärd bedömer endast cirka 25 % av personer som fyllt 79 år att de har bra kunskaper i användningen av internet. Av personer som fyllt 74 år bedömer något över 50 % att de kan identifiera riskerna med datasäkerheten och 60 % bedömer att de kan identifiera blufförsök.
Bristande digitala kunskaper är en betydande marginaliserande faktor som påverkar förmågan att sköta sina egna ärenden samt möjligheterna att vara delaktig i och påverka sin närmiljö och det bredare samhället. Enligt Institutet för hälsa och välfärd är digital analfabetism särskilt vanlig bland över 70-åringar med lägre utbildning, i synnerhet män. Med digitaliseringen har vi låtit en ny typ av ojämlikhet utvecklas i vårt samhälle. Detta berör i synnerhet över 70-åringar och utgör flagrant åldersdiskriminering som dock kan minskas snabbt, om viljan finns.
Stöd från kommunerna behövs för digitalt stöd som erbjuds av organisationer
För närvarande bär organisationer huvudansvaret för digitalt stöd som riktas till äldre i Finland. Organisationer började med digital handledning som baserades på kamratstöd redan för 25 år sedan, när internet inte användes så brett ännu och man klarade sig bra även utan digitala färdigheter. Nu förutsätts digitala färdigheter av praktiskt taget alla. Därför bör kommunerna försäkra sig om att alla som önskar lära sig de grundläggande färdigheterna för digital ärendehantering faktiskt också har tillgång till stöd.
Organisationers särskilda styrka är medlemmarnas personliga förståelse av hur man bäst lär ut digitala färdigheter till äldre i olika situationer. En del av de äldre har skaffat sig digitala färdigheter i arbetslivet och behöver endast uppdatera sina kunskaper, medan andra har ingen erfarenhet av användningen av digitala tjänster och de blir mer eller mindre tvungna att skaffa sig digitala färdigheter i och med att det nuförtiden är svårt att klara sig utan internet. En del av de äldre tvivlar också på sin egen förmåga att lära sig och de kan dra sig för att använda smarta enheter, för att inte tala om att sköta sina ärenden digitalt.
Om kommunerna föreskrevs ansvaret för koordineringen av digitalt stöd för alla som behöver det, kunde organisationerna koncentrera sig mer på att genomföra digitalt stöd. Koordineringen skulle innebära att kommunen erbjuder lokaler för organisationers digitala stöd och informerar kommuninvånarna om möjligheterna att få stöd för användningen av digitala anordningar och tjänster. Kommunerna skulle också se till att kompetensen av de frivilliga som erbjuder digitalt stöd hålls uppdaterad. Kommunalanställda på biblioteken och folkhögskolor erbjuder digitalt stöd redan nu och samarbetar på olika sätt med organisationer.
Bristande digitala färdigheter leder till marginalisering
Problem som förknippas med digitaliseringen är en mycket vanlig orsak till kontakt med äldreombudsmannen. Situationer som ombudsmannen underrättats om är allvarliga. Att skaffa ett identitetskort eller pass utan digitala färdigheter har blivit väldigt svårt, särskilt för de allra äldsta av medborgarna. Det är allt svårare att få rådgivning i skatteärenden utan att använda e-tjänster. Man låter bli att söka olika förmåner från FPA om man inte kan bifoga digitala bilagor till ansökningarna. Att teckna en obligatorisk brandförsäkring har inte varit möjligt utan digital identifiering. Kontaktuppgifterna för de nya välfärdsområdena finns enbart på webben.
Kostnaderna för kommunernas starkare roll inom digitalt stöd är mycket rimliga. Lösningen skulle öka kommuninvånarnas digitala färdigheter och digitala ärendehantering. Man skulle sannolikt också spara på offentliga medel. Investeringar i digitalt stöd återbetalar sig med råge som besparingar i serviceproduktionen. Med denna lösning skulle också äldre kommuninvånarnas rätt att delta i det lokala beslutsfattandet tillgodoses bättre än hittills.
Digitalt stöd för alla ligger i linje med grundlagen
Enligt vår grundlag får ingen särbehandlas på grund av ålder. Genom att ge faktiska möjligheter att få digital handledning till alla äldre och i synnerhet till de allra äldsta tillämpar vi grundlagen i praktiken.
Päivi Topo
äldreombudsman
