Det har blivit allt svårare för människor utan digitala verktyg och digitala färdigheter att uträtta ärenden och att få information. Det är ett problem särskilt för den allra äldsta befolkningen och äldre personer med lägre utbildning. Enligt Statistikcentralens uppgifter har cirka 600 000 personer i Finland antingen inte digitala färdigheter alls eller så är färdigheterna inte på en tillräcklig nivå för att de självständigt ska kunna uträtta ärenden.
Enligt Statistikcentralen har cirka en tredjedel av 75–89-åringarna aldrig använt internet. Enligt THL:s undersökning FinHälsa 2017 har cirka 80 procent av 85–100-åringarna inte använt internet självständigt.
Äldreombudsmannen har överlämnat sin årsberättelse 2023 till statsrådet. I berättelsen betonas de äldres behov av att kunna uträtta ärenden ansikte mot ansikte eller per telefon samt behovet av information även i tryckt form. För många utgör hälsotillståndet och funktionsförmågan ett hinder för att sköta ärenden digitalt.
- Vi är i en situation där det är nödvändigt att fatta nationella beslut om hur man tryggar ärende-hantering utan digitala verktyg. Samtidigt betonas behovet av att göra det digitala stödet tillgängligt för alla som behöver det, betonar äldreombudsmannen Päivi Topo.
En stor grupp äldre personer saknar tillräckligt stöd för en god hantering av de grundläggande digitala färdigheterna. Äldreombudsmannen föreslår att kommunerna tar ansvar för samordningen av det digitala stödet för äldre så att det finns tillräckligt med stöd i hela landet.
Tillgången till social- och hälsovårdstjänster och utkomsten måste tryggas
I äldreombudsmannens årsberättelse framhävs även starkt problemen för äldre personer att få tillgång till social- och hälsovårdstjänster. I synnerhet måste tillgången till hemvård och omsorg dygnet runt för äldre förbättras så att de har möjlighet att få behövlig service utan oskäliga väntetider. Även social- och hälsovårdstjänsterna genomförs i allt högre grad digitalt. Det väsentliga är att trygga att de äldre har tillräcklig digital kompetens innan de antas kunna uträtta ärenden digitalt.
För äldre personer är utkomstsvårigheterna förknippade med ökade levnadskostnader samt med stigande avgifter och självrisker inom social- och hälsovården. Låga inkomster är vanligast bland ensamboende, de allra äldsta och bland kvinnor. Äldreombudsmannen framhäver att beslutsfattarna särskilt bör beakta konsekvenserna för dessa grupper av äldre så att deras situation inte försvagas, utan snarare förbättras.
- Skillnaderna mellan olika grupper av äldre är stora, och således ska de äldre inte betraktas som en helhet. Oroväckande är hur osynliga de allra äldsta är i beslutsfattandet och i olika datainsamlingar. De borde höras betydligt bättre än för närvarande. Till exempel borde de övre åldersgränserna i många enkätundersök-ningar slopas, säger äldreombudsmannen Päivi Topo.
Äldreombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet vars uppgift är att främja äldre personers ställning och rättigheter. Äldreombudsmannen har varit verksam i Finland sedan början av 2022.
Äldreombudsmannens årsberättelse till statsrådet 2023 (PDF)
