De mångsidiga uppgifterna överraskade i arbetet vid äldreombudsmannens byrå

Utgivningsdatum 12.2.2026 14.20

Jag skriver den här bloggen eftersom jag är i den lyckliga situationen att jag har valts till en fast tjänst vid äldreombudsmannens byrå. Jag har fått bekanta mig med äldreombudsmannens arbete sedan förra våren, eftersom jag övergår till den fasta tjänsten från en visstidsanställning som specialsakkunnig. Nu torde det vara ett bra tillfälle att reflektera över den erfarenhet jag fått under de gångna åtta månaderna. 

Påverkan är ofta osynligt arbete

En av de viktigaste observationerna i förhållande till mina förhandsförväntningar var hur mycket och mångsidigt arbete äldreombudsmannens byrå utför som inte syns utåt. Äldreombudsmannens uppgift är att främja och bedöma tillgodoseendet av äldre personers grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter i lagstiftningen samt det samhälleliga beslutsfattandet. Äldreombudsmannens uppgift är att påverka. Att påverka beslutsfattandet är en komplex process där den externa synligheten endast är en dimension. Påverkansarbetet är ofta långsiktigt och det är inte alltid lätt att konkretisera resultaten.

Medieframträdanden, utskottshöranden, rapporter och evenemang är de mest synliga verksamheterna vid äldreombudsmannens byrå. Bakom dem ligger dock mycket arbete som är nödvändigt för att  främja äldre personers ställning och rättigheter på bästa möjliga sätt.

Vi använder tid till exempel för att hålla oss uppdaterade om de senaste forskningsdata och statistiken som rör äldre personer. I Finland och utomlands bedrivs mycket forskning om äldre. Det är viktigt att denna information förmedlas till beslutsfattarna. Vid behov frågar vi om och utreder de uppgifter som är viktiga för äldre mer ingående. För oss är det viktigt att beslutsfattandet grundar sig på evidens och forskningsbaserad kunskap.

All viktig information finns dock inte i statistiken. Viktigast av allt är att vi strävar efter att höra äldre personer själva och organisationer som representerar dem samt till exempel äldreråd. Att lyfta fram de äldres röst och perspektiv både i den offentliga debatten och i beslutsfattandet på olika nivåer är en viktig del av vårt arbete. Vi deltar i möten och för många dialoger med till exempel politiker, beslutsfattare, representanter för organisationer samt forskare. Påverkansarbetet är också en del av detta. 

Expertisen inom vårdarbetet är till nytta i många frågor

Jag har en bakgrund inom äldreomsorgen samt inom forskning om tjänster för äldre och ledningen av dem. Jag är glad över att jag vid äldreombudsmannens byrå för min del kan främja äldre personers ställning och rättigheter särskilt i social- och hälsovårdsfrågor. Perspektivet har bytts ut mot strukturella frågor, men i bakgrunden finns mina erfarenheter av möten i vardagen inom vårdarbetet och även utmanande situationer. I mitt arbete betonas för närvarande frågor som gäller tillgången till omsorgstjänster och vårdens kvalitet. På en liten byrå får man dock delta i många olika typer av frågor och fördjupa sig i teman som gäller äldre personer.

Digitaliseringsfrågorna är för närvarande aktuella och centrala i vårt arbete. Digitaliseringen gör det lättare för många, både äldre och yngre, att uträtta ärenden i olika tjänster. I mitt arbete har jag också förstått hur prioriteringen av digitala tjänster är en faktor som begränsar det egna aktörskapet för många äldre. Till exempel en person som annars skulle kunna sköta sina egna ärenden kan på grund av digitaliseringen bli tvungen att ty sig till utomstående stöd. Vi följer aktivt med denna förändring i vårt arbete och strävar efter att lyfta fram de äldres perspektiv när samhället digitaliseras.

I denna skrivelse har jag lyft fram några viktiga observationer om arbetet vid äldreombudsmannens byrå utifrån min korta arbetserfarenhet. Jag ser också fram emot kommande arbetsuppgifter och lärdomar. Det finns verkligen mycket att göra, men det är trevligt att arbeta när arbetet är betydelsefullt och man får utföra det i en liten, men sakkunnig och inspirerande arbetsgemenskap.

 

Vilhelmiina Lehto-Niskala
specialsakkunnig

Blogi