De äldres röst hörs inte i beslutsfattandet – äldrerådens verksamhetsförutsättningar måste förbättras

Äldreråden upplever att de inte i tillräcklig utsträckning kan påverka frågor som gäller äldre. Det här framgår av en enkät som kartlade hurdana påverkansmöjligheter äldreråden i kommunerna och välfärdsområdena har.

Äldreråden är lagstadgade organ i både kommunerna och välfärdsområdena och har som mål att stärka de äldres ställning i beslutsfattandet. Äldrerådens viktigaste uppgift är att föra fram äldre invånares perspektiv på frågor som gäller dem.

I välfärdsområdenas äldreråd ligger tyngdpunkten i verksamheten på att påverka anordnandet av social- och hälsovårdstjänster. De kommunala äldreråden fokuserar å sin sida på boendemiljön, tillgängligheten, rörligheten, möjligheterna till delaktighet och hobbyaktiviteter samt konsekvenserna av digitaliseringen. 

Enligt den färska rapporten har äldreråden inte tillräckliga möjligheter att påverka frågor som gäller äldre. Det förekommer också stor variation i äldrerådens verksamhetsförutsättningar. Uppgifterna i rapporten bygger på en enkät som Äldreinstitutet, äldreombudsmannen och Öppen förvaltning som lyder under finansministeriet genomförde hösten 2023. 

– Äldreråden i välfärdsområdena inrättades i och med social- och hälsovårdsreformen och de har fungerat endast en kort tid. Den information som enkäten ger om äldrerådens verksamhet är viktig, eftersom äldreråden för fram de äldres perspektiv på social- och hälsovårdstjänsterna i ett läge där det upplevs förekomma stora utmaningar särskilt kring tjänsterna för äldre och tillgången till dem, säger äldre forskare Erja Rappe vid Äldreinstitutet. 

Äldreråden ska tas med i beslutsfattandet i god tid

Äldreråden i välfärdsområdena bedömer att de bäst har kunnat påverka planen för att stödja den äldre befolkningen som förutsätts i äldreomsorgslagen.
Däremot anser endast en femtedel av respondenterna att det finns åtminstone någorlunda tillräckliga möjligheter att påverka till exempel främjandet av det psykiska välbefinnandet eller tillgången till färdtjänst och kollektivtrafik i välfärdsområdena.

Utgående från svaren bör äldrerådens inflytande i beslutsfattandet stärkas och deras möjligheter att delta i nämndernas arbete och i arbetsgrupper förbättras.

– Resultaten visar att äldreråden har rätt små möjligheter att påverka i många kommuner och välfärdsområden. Alla äldreråd ska ha möjlighet att delta i de beslutsfattande organens verksamhet och få information om ärenden i tid, konstaterar äldreombudsmannen Päivi Topo. 

Kan de allra äldsta påverka? 

I äldreråden som besvarade enkäten var särskilt pensionärsorganisationer representerade, men också kommunernas eller välfärdsområdenas tjänstemän och förtroendevalda.

Majoriteten av medlemmarna i äldreråden är 65–80 år gamla. Över 80-åringar deltar sällan i arbetet inom de kommunala äldreråden. I välfärdsområdena är situationen något bättre.

– På basis av resultaten bör äldreråden se till att särskilt de allra äldsta invånarnas synpunkter lyfts fram i den framtida verksamheten, eftersom just dessa invånare har de största behoven på grund av problem med funktionsförmågan och hälsan, betonar Päivi Topo.  

Rapporten Äldreråd som påverkare – resultat av enkäten till äldreråden 2023 sammanställer resultaten av webbenkäten som skickades till äldreråden i kommunerna och välfärdsområdena. Enkätuppgifterna samlades in hösten 2023 och det inkom sammanlagt 275 svar. I svaren representerades äldreråden i totalt 18 välfärdsområden och 143 kommuner.  

Läs mer i rapporten Äldreråd som påverkare – resultat av enkäten till äldreråden 2023 (pdf).