De äldres rättigheter måste tryggas: digistöd ska vara tillgängligt för alla, och personer som inte använder digitala tjänster ska erbjudas bättre möjligheter att sköta sina ärenden

Erfarenheter i vardagen och undersökningar visar att de äldre inte får tillräckligt med hjälp med användningen av digitala anordningar och e-tjänster. Det har också blivit allt svårare att sköta ärenden utan verktyg för digital identifiering och digitala färdigheter. Även de som sköter en äldre persons ärenden digitalt med fullmakt given av den äldre personen har stött på stora svårigheter.

Dessa problem kan avhjälpas med tre lösningar. Kostnaderna för dessa lösningar är mycket rimliga och med lösningarna kan man även spara offentliga medel.

• Lösning 1: Kommunerna föreskrivs en skyldighet att koordinera digitalt stöd i sitt område. På detta sätt kan man säkerställa att det i alla kommuner finns tillräckligt med tillgängligt stöd för användningen av digitala anordningar och tjänster. Äldre personer behöver kunnigt och kostnadsfritt digistöd som de enkelt kan hitta och få tillgång till. Ändringen skulle också förbättra organisationers möjligheter att erbjuda digistöd.
• Lösning 2: En nationellt centraliserad kanal för ärendehantering skapas för personer som inte använder digitala tjänster. Med servicekanalen kan man säkra självständig ärendehantering, påverkansmöjligheter och delaktighet även för personer som inte använder e-tjänster. Via servicekanalen skulle man kunna få kontaktuppgifter och beställa blanketter som används för ärendehantering per telefon och brevledes. Samtidigt skulle servicekanalen fungera som en del av den nationella beredskapen för krissituationer.
• Lösning 3: Tydligare e-tjänster skapas genom lagstiftning för skötsel av ärenden för en annan person och skötsel av ärenden med stöd. De äldres ställning och dataskydd vid skötsel av ärenden för en annan person och skötsel av ärenden med stöd förbättras och tryggas genom tydligare lagstiftning. Bestämmelser på nationell nivå om att uträtta ärenden för någon och stöd vid uträttandet av ärenden behövs för att underlätta uträttandet av ärenden och trygga att detta sker på ett säkert sätt. Vid beredningen av bestämmelserna ska även personer som inte har redskap för elektronisk identifiering beaktas.

Dessa tre lösningsförslag skulle kunna genomföras redan under den kommande regeringsperioden. Med dessa lösningar skulle man förbättra möjligheterna till livslångt lärande och främja de äldres delaktighet, trygghet och välbefinnande.

Varför är det viktigt att utöka tillgången till digistöd?

Användningen av digitala anordningar och e-tjänster har blivit en medborgarfärdighet som behövs i väldigt många vardagssituationer. En betydande del av äldre personer använder dock inte digitala tjänster.

Enligt Statistikcentralen hade 85 procent av 65–74-åringarna och 57 procent av 75–89-åringarna använt internet under de senaste tre månaderna år 2021. Uppgifter om personer över 89 år har inte samlats in. En tredjedel av personer som fyllt 65 år har svårigheter med självständig användning av digitala verktyg och anordningar. Detta betyder över 430 000 personer, som har någon erfarenhet av digitala anordningar och e-tjänster. Endast cirka en fjärdedel av personer som fyllt 79 år bedömer att de har goda kunskaper i användningen av internet. I synnerhet de allra äldsta och de lägst utbildade personerna har brister i sin mediekunnighet.

Ansvaret för digistöd för de äldre har till största delen vilat på organisationer. Tillgången till och kvaliteten på digistöd varierar mycket mellan kommunerna, och äldre personer vet inte alltid var och när digistöd är tillgängligt. Antalet personer som behöver digistöd ökar, och även yngre vuxna behöver digistöd. Det är nödvändigt att förbättra de äldres digikunskaper och mediekunnighet för att de ska kunna sköta sina egna ärenden och vara självständiga i samhället. Med hjälp av kommunernas koordinering blir informationen om det digitala stödet samt tillgången till, kvaliteten och säkerheten av digistödet bättre. Samtidigt ökar organisationers möjligheter att erbjuda digistöd.

Kommunernas fria bildningsarbete ska ta ansvaret för koordineringen av digistöd för de invånare som behöver det.

Varför ska även möjligheterna att sköta ärenden icke-digitalt tryggas?

En stor grupp äldre faller helt utanför de digitala tjänsterna. För många av dem blir det svårt eller omöjligt att sköta sina vanliga och nödvändiga ärenden. Det blir allt svårare att sköta sina ärenden hos offentliga och privata tjänster utan verktyg för elektronisk identifiering. Obetalda avgifter kan också medföra orimlig ekonomisk skada för personer som inte använder digitala tjänster. Även de äldre personer som klarar av att sköta sina ärenden kan till följd av digitaliseringen bli beroende av andras hjälp.

År 2021 hade 10 procent av 65–74-åringarna och 36 procent av 75–89-åringarna aldrig använt internet. Uppgifter har inte samlats in om personer över 89 år, med det är troligt att majoriteten av dem är utan digitala färdigheter och e-tjänster. Enligt Institutet för hälsa och välfärd hade drygt 40 procent av män och drygt 30 procent av kvinnor över 74 år under åren 2020–2021 självständigt använt e-tjänster (MinSkatt, MttKanta, FPA). Endast fem procent av personer över 74 år hade besökt en läkare eller sköterska på distansmottagning.

För att främja medborgarnas likabehandling och tjänsternas funktionalitet är det motiverat att utveckla en nationell lösning för trygg tillgång till information och ärendehantering lutan digitala anordningar och tjänster.

Varför behöver skötseln av ärenden digitalt förenklas?

Uppskattningsvis en tredjedel av de äldre behöver stöd med att sköta sina ärenden digitalt, och många är ärenden digitalt för dem. På grund av lagstiftningen och den varierande praxisen mellan de olika e-tjänsterna är det dock inte möjligt att tryggt och smidigt sköta en annan persons ärenden.

Äldre personer som inte själva klarar av att sköta sina ärenden digitalt brukar befullmäktiga någon annan att sköta ärendena eller ber någon om hjälp med att sköta ärendena. I allmänhet behövs det inom social- och hälsovården ett elektroniskt befullmäktigande för detta. Praxisen för skötseln av ärenden hos olika myndigheter och bankerna varierar.

Det är inte alltid möjligt eller åtminstone inte lätt att befullmäktiga någon att sköta sina ärenden utan elektronisk identifiering. Lagstiftningen känner inte alls till ärendehantering med stöd. När funktionsförmågan är nedsatt eller de digitala färdigheterna bristfälliga är det ändå ofta den lösning man får ta till. Skötsel av ärenden med stöd förknippas med en risk för att dataskyddet och annan trygghet försvagas. Den som ger stöd kan också ofrivilligt se den andra personens konfidentiella uppgifter.

Det behövs bestämmelser på nationell nivå om att sköta ärenden för någon annan och om stöd för skötseln av ärenden så att ärenden kan skötas smidigt, enhetligt och tryggt.

Päivi Topo
äldreombudsman