Äldreombudsmannen främjar de äldres ställning och tillgodoseendet av deras rättigheter
I mitten av januari började jag som Finlands första äldreombudsman. Alla riksdagspartier stödde inrättandet av en självständig och oberoende tjänst som äldreombudsman. Man har också arbetat för saken redan i några decennier. Därför är det en stor ära att jag får inleda äldreombudsmannens verksamhet och arbeta på riksnivå för att främja de äldres ställning. Äldreombudsmannens byrå är administrativt placerad i justitieministeriet, vid diskrimineringsombudsmannens byrå.
Jag har varit verksam i närmare 30 år inom forskning om åldrande, riksomfattande utvecklingsverksamhet och påverkansarbete gällande de äldres rättigheter. Jag har följt förändringen av tjänster för äldre till och med längre än så, samtidigt som antalet äldre har ökat snabbt redan under några årtionden. Under årtiondena har åldrandet också så att säga blivit långsammare och den egentliga ålderdomen blivit något som allt äldre personer upplever.
Äldreombudsmannens verksamhet startade vid samma historiska ögonblick som välfärdsområden inrättades i Finland för att svara för social- och hälsovårdstjänster samt räddningsväsendet. De nya ledamöterna i områdesfullmäktige står inför en tuff uppgift när de ska lösa hur servicen ska tryggas för behövande och det samtidigt gäller att hitta nya verksamhetssätt. Arbetskraftsbristen och människors svårigheter att få tillgång till social- och hälsovårdstjänster försvårar starten för välfärdsområdena. Vi håller förhoppningsvis på att återgå till ett mer normalt läge i samhället efter coronakrisen, men effekterna kommer att synas länge i de äldre liv och social- och hälsotjänsterna.
De första arbetsveckorna som äldreombudsman har redan gett en försmak på omfattningen av äldreombudsmannens arbete och stärkt tron på att det går att påverka saker och förbättra de äldre ställning. I Finland arbetar många aktörer, som pensionärsorganisationer, äldreråd och tillsynsmyndigheter, för att de äldres rättigheter ska tillgodoses och för att deras ställning ska förbättras. Som äldreombudsman försöker jag öka de inbördes kontakterna mellan aktörerna och den gemensamma påverkan. Lagen förpliktar också äldreombudsmannen att främja samarbetet mellan aktörer som handlägger ärenden som gäller äldre och aktörer som representerar äldre. Det finns skäl att ha ett nära samarbete när det gäller påverkan av lagstiftningsarbetet och annat beslutsfattande samt i kommunikation som gäller de äldres ställning.
Äldreombudsmannen kan inte driva eller avgöra enskilda personers ärenden, eftersom huvuduppgiften är att främja de äldres ställning i samhället på ett mer allmänt plan. Det väsentliga är ändå att höra äldre personers erfarenheter. Det har redan kommit in ett antal kontakter, och ämnena är välbekanta: svårigheter att få service, ett stretande hemma med alltför lite tjänster, vård i livets slutskede, bristande självbestämmande samt svårigheter att få service ansikte mot ansikte. Det finns problem i lagstiftningen och alldeles särskilt i verkställigheten av lagarna. I påverkansarbetet konkretiserar en enskild människas berättelse problemet så att det blir mer lättbegripligt för jäktade beslutsfattare.
En av äldreombudsmannens uppgifter är att ta initiativ och delta i samhällsdebatten. Det är viktigt att lyfta fram lösningar på befintliga problem. Äldre och yrkespersoner verksamma med äldre har redan nu skickat in förslag om hur äldreombudsmannen bör handla och vad som bör påverkas. Jag har fått tips om tjänster som fungerar väl och beskrivningar om hur saker kunde göras bättre. Sådana meddelanden stödjer för sin del initiativtagandet och inledande av en debatt.
Påverkansarbetet kan inte lyckas utan aktuell information. Förbättringen av de äldres ställning omfattar alla livsområden. Därför är det nödvändigt att föra en dialog med forskningssamfund och statistikmyndigheter. En av äldreombudsmannens uppgifter är att göra utredningar. I Finland bedrivs mycket gerontologisk forskning och den håller hög standard. Därför blir äldreombudsmannens uppgift snarare att sammanställa informationen och rapportera den på ett lättillgängligt sätt till beslutsfattare, äldre personer och andra intresserade. Det är emellertid viktigt att också identifiera de grupper av äldre som det finns lite information om och att försöka sammanställa deras erfarenheter. Åldern är bra en av de saker som definierar livet. Viktigare än åldern är många saker som hör samman med människans livslopp, som kulturell bakgrund, kön, familje-, arbets- eller boendehistoria.
Äldreombudsmannens arbete får större genomslag när det utförs i samarbete med andra aktörer som främjar de äldres ställning. Därför hoppas jag att jag får inleda ett målinriktat samarbete med många aktörer och tillsammans söka hållbara lösningar för vårt åldrande samhälle!
Päivi Topo
Äldreombudsman
