Vid diskussionstillfället som ordnades av äldreombudsmannen och justitieministern rådde enighet om behovet av att stödja äldre personers förmåga att klara sig i ett digitaliserat samhälle

Deltagarna i den rundabordsdiskussion som ordnades av äldreombudsman Päivi Topo och justitieminister Leena Meri delade uppfattningen att äldre personers förmåga att klara sig i ett digitaliserat samhälle måste stödas mer än det görs i nuläget. Mötet som var avsett för inbjudna deltagare gick och av stapeln torsdagen den 12 mars fördes en diskussion mellan statsförvaltningens högsta ledning, myndigheter och organisationer om hur äldre personer klarar sig i ett digitaliserat Finland.

Justitieminister Leena Meri betonade vikten av att trygga en jämlik ställning för äldre personer

Diskussionen ordnades på initiativ av justitieminister Leena Meri. Ministern lyfte fram behovet av lösningar för att förbättra äldre personers digitala färdigheter, erbjuda tillräckligt med digitalt stöd samt trygga alla äldre personers rätt att få information och sköta sina egna ärenden. I sitt pressmeddelande efter evenemanget betonade justitieministern att äldre personers jämlika ställning måste tryggas i ett alltmer digitaliserat Finland.

Äldreombudsmannen Päivi Topo betonade behovet av tväradministrativt samarbete

I sitt anförande betonade äldreombudsmannen Päivi Topo behovet av att hos statsrådet och riksdagen utse ansvariga instanser för frågor som gäller digitalisering och likabehandling. Enligt ombudsmannen är det också nödvändigt att kommunerna, välfärdsområdena och de statliga myndigheterna i brådskande ordning ökar sitt stöd när det gäller digitala myndighetsärenden och ser till att det finns alternativa sätt att uträtta ärenden.

Äldreombudsmannen konstaterade att alla kommuner i tillräcklig omfattning borde ordna undervisning för äldre ska kunna skaffa sig och upprätthålla sina grundläggande digitala färdigheter. Frivilligt digitalt stöd som olika organisationers erbjuder är till hjälp för många äldre personer, och för den här verksamheten behövs tillräckliga resurser.

Organisationernas äldre representanter efterlyste praktiska lösningar i vardagen

Vappu Taipale berättade om att vardagsbestyr i de äldres vardag inte längre fungerar och att de äldre åsidosätts i det samhälleliga beslutsfattandet. Hon betonade att den åldrande befolkningen påverkar alla politiska sektorer, och förutsatte därför att vi tar ett helhetsperspektiv och inleder samarbete. Taipale är hedersordförande för International Society of Gerontechnology.

Matti Pihkala, som är styrelseordförande för föreningen Enter rf ger frivillig handledning, förde i sitt anförande fram hälsningar från det digitala stöd som organisationerna står för. Han berättade om vilka problem äldre stöter på när de ska uträtta ärenden elektroniskt och om deras behov av digitalt stöd. Pihkala föreslog att kommunerna ska ansvara för att samordna det digitala stödet för att det ska vara mer tillgängligt för äldre personer.

Vice ordförande för den ideella föreningen EETU rf Ilkka Kantola lyfte fram säkerhetsfrågor i anslutning till att uträtta ärenden elektroniskt samt behovet av att ordna undervisning i grundläggande digitala färdigheter för äldre. Kantola uppmuntrade myndigheterna att förbättra tillgängligheten till sina digitala tjänster.

Enligt undersökningar avtar mängden ärenden som uträttas elektroniskt med åldern oberoende av de digitala färdigheterna

Forskningsprofessor Tarja Heponiemi vid Institutet för hälsa och välfärd berättade om forskning i användningen av digitala apparater och tjänster. Resultaten visar entydigt att användningen av elektroniska tjänster avtar i de äldre åldersgrupperna oberoende av personens digitala färdigheter. Heponiemi betonade också att en del av befolkningen alltid oundvikligen hamnar utanför den digitala ärendehanteringen, och därför är det viktigt att säkerställa att det finns alternativa sätt att uträtta ärenden.

Ministeriernas tjänstemannaledning identifierade det växande behovet av digitalt stöd för äldre och svårigheterna att uträtta ärenden analogt

Finansministeriets kanslichef Juha Majanen framförde att även om myndighetsärenden i första hand uträttas digitalt ska det de facto också vara möjligt att uträtta ärenden på andra sätt. Genom att bygga serviceställen som är gemensamma för olika myndigheter ska det göras möjligt att uträtta ärenden genom fysiska besök. Det här riksomfattande nätverket av serviceställen ska stå klart år 2030. Han konstaterade att mobila tjänster på glesbygden kunde förbättra möjligheterna för äldre personer att uträtta ärenden. Kanslichefen ansåg att det är viktigt att äldre personer har möjlighet att utveckla sina digitala färdigheter.

Social- och hälsovårdsministeriets kanslichef Veli-Mikko Niemi poängterade att vi i Finland redan har EU-baserad lagstiftning som föreskriver att de digitala tjänsterna ska vara tillgängliga. Han lyfte fram behovet av att satsa på utbildning av social- och hälsovårdspersonalen i välfärdsområdena. Personalen måste kunna hjälpa klienterna att använda olika digitala enheter, tjänster och hjälpmedel i takt med att de blir vanligare i tjänsterna.

Justitieministeriets kanslichef Antti Leinonen betonade att det med avseende på demokrati och likabehandling är viktigt att se till att äldre personer får tillgång till tjänster oberoende av deras digitala färdigheter. Han påpekade också att vi alla står inför förändringarna i ett samhälle där livslängden ökar. I samband med beslutsfattande och lagberedning måste vi komma ihåg att utreda och beakta hur de planerade ändringarna påverkar den stora gruppen äldre personer, och i synnerhet till exempel personer över 90 år, som blir fler till antalet.

Petra Heikkinen, sakkunnig vid undervisnings- och kulturministeriet, berättade att det landsomfattande nätverket av läroanstalter inom det fria bildningsarbetet erbjuder färdiga ramar för äldre att lära sig och upprätthålla sina digitala färdigheter. Som en del av de framtida målen för fria bildningsarbetet ska vi fundera på om det borde vara en lagstadgad utbildningsuppgift inom det fria bildningsarbetet att trygga den vuxna befolkningens digitala färdigheter och digitala delaktighet, och hur vi i finansieringen ska beakta förverkligandet av ett sådant mål. Den utrustning och de program som finns i de allmänna bibliotekens lokaler används också av äldre och biblioteken erbjuder digitalt stöd för användningen av bibliotekets utrustning, program, databaser och annat e-material. Med hjälp av samarbetspartner ordnar biblioteken också handlednings-, informations- och handledningsevenemang om användningen av olika aktörers digitala tjänster.

Utvecklingen och användningen av statens, välfärdsområdenas och kommunernas elektroniska tjänster kräver utbildning, handledning och att äldre personer deltar

Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab:s specialsakkunniga Marjo Orava påpekade att välfärdsområdena behöver resurser för att ordna personalutbildningar i digitalt stöd samt i behandling av personliga och känsliga uppgifter. Orava efterlyste anvisningar om tillgänglighet för utveckling av offentliga digitala tjänster, det här är något som ingen myndighet för närvarande ansvarar för. Det är frustrerande att eventuella behov av att åtgärda brister i tillgänglighet adresseras i efterhand. Det här innebär samtidigt att en mängd onödigt arbete utförs och att resurser går förlorade.

Kommunförbundets specialsakkunniga Minna Lindberg lyfte fram att det är viktigt att beakta det stora antalet äldre personer och deras mångfald när tjänsterna planeras. Hon betonade att digitala färdigheter numera nästan är en grundförutsättning för att vara en myndig medborgare. Enligt Lindberg finns det många tjänster med låg tröskel i kommunerna med undervisning i digitala färdigheter, men påpekade även att undervisningsansvaret inte enbart kan ligga hos kommunerna. Enligt utredningen genomförs den undervisning i digitala färdigheter som ges i kommunerna med små separata finansieringshelheter.

Enligt Aila Heusala, direktör för förmyndarverksamheten vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, har nätbedrägerier och avsaknad av verktyg för elektronisk identifiering blivit alltmer påtaglig inom förmyndartjänsterna. Heusala lyfte också fram att vi behöver satsa på att digitala tjänster ska vara lätta att använda. Det här kunde säkerställas genom att inkludera äldre personer i testningen av tjänsterna.

Äldreombudsmannen önskar att regeringsprogrammets skrivningar verkställs

Äldreombudsmannen Päivi Topo ansåg att evenemanget var lyckat: ”Jag hoppas att de synpunkter som framfördes under evenemanget främjar verkställandet av de mål som skrivits in i statsminister Petteri Orpos regeringsprogram, till exempel målen att förebygga digital marginalisering och att trygga möjligheten för alla äldre personer att delta.”

Ombudsmannen fick inbjudan till fortsatta möten för att mer ingående diskutera de lösningar som presenterades under mötet.