Främjandet av delaktigheten blir konkret genom åtgärder i vardagen
Under de senaste åren har delaktigheten blivit ett centralt tema i det samhälleliga beslutsfattandet, ordnandet av tjänster och de äldrepolitiska programmen. Om man inte identifierar situationer där delaktigheten bör stärkas eller vidtar konkreta åtgärder i vardagen, så stannar främjandet av delaktigheten lätt på festtalsnivå.
Vad är delaktighet och hur främjas den?
Delaktigheten har undersökts och främjats av bland annat Institutet för hälsa och välfärd THL, vars material också kan användas för att främja äldres delaktighet. Jag anser att kärnan i delaktigheten framgår bra av THL:s lättlästa definition:
Delaktighet innebär att en människa kan påverka sitt liv och saker som är viktiga för hen. Delaktighet innebär också att man är i kontakt med andra människor och får uppskattning och tack av andra. (THL 2023)
Förenklat verkar delaktighet handla om goda saker som uppstår genom växelverkan, möten och ömsesidig uppskattning mellan människor. Upplevelsen av delaktighet är en viktig faktor för människans välbefinnande. Det innebär en upplevelse av att livet ser ut som man vill och av att man kan påverka det. Upplevelsen av delaktighet uppstår i kontakt med andra människor och också genom att man kan göra gott för andra.
Delaktigheten främjas genom individuella möten, genom att bygga gemenskaper och genom att påverka samhällsdebatten och det politiska beslutsfattandet. Upplevelser av delaktighet stärker trygghetskänslan både i människors vardag och på hela samhällets nivå.
Människor har olika utgångspunkter för att uppnå delaktighet. När man åldras kan olika sjukdomar, nedsatt funktionsförmåga och låga inkomster försvaga möjligheterna att uppleva delaktighet. Å andra sidan är det allt vanligare med en lång livslängd, varvid många äldre i flera avseenden bevarar sin delaktighet i samhället längre än tidigare.
Äldres vardag och upplevelser är grunden för delaktighetsarbetet
Det är viktigt för var och en av oss att stanna upp och lyssna på hur äldre själva beskriver upplevelser av delaktighet i sin vardag. Detta är särskilt viktigt när en människa befinner sig i en svårare situation i något avseende. Vilka saker ger då upplevelser av delaktighet? Hurdana gemenskaper finns det i vardagen? I vilka situationer upplever man kontakt med andra?
Upplevelsen av delaktighet uppstår på ett individuellt sätt för var och en av oss. För en person innebär delaktighet aktivt deltagande i kulturevenemang och förtroendeuppdrag. För en annan kan upplevelsen av delaktighet innebära en daglig promenad och att hälsa på grannen.
En dam med minnessjukdom, jag kallar henne Hertta, upplevde delaktighet genom att varje vecka besöka dagverksamheten, som hon kallade sin fristad och räddning:
Under ett par eller tre dagar per vecka kommer ingen och då har jag liksom märkt att när det finns sådana tomma dagar så upplever jag dem verkligen som tomma. Och så tänker jag att sablar, jag behöver ju inte känna så när jag kan gå dit (till dagverksamheten), visst måste jag betala dagavgiften men det är ju inte så mycket. (Virkola 2014)
Dagverksamheten erbjöd Hertta en möjlighet att använda sina egna förmågor och färdigheter samt att hjälpa andra. Herttas vardag var till stor del begränsad till hemmets fyra väggar, varvid de möjligheter att uppleva delaktighet som var tillgängliga från hemmet framhävdes. Till exempel följde Hertta dagligen med barnens lekar i det närliggande daghemmet från sitt köksfönster.
Det är viktigt att tänka på att allt tal om delaktighet inte begränsas till att det enda som ska eftersträvas är aktivitet och deltagande. Delaktigheten förverkligas i vardagliga saker och ofta i det egna hemmet. Delaktighet innebär att kunna bestämma vad man ska äta och vilken tid man lägger sig eller att kunna följa sina rutiner i lugn och ro. (Halonen 2025.)
Delaktighetsarbetet är viktigt just nu
Även det samhälleliga påverkansarbetet för äldres rättigheter och ställning handlar om delaktighetsarbete. Vid äldreombudsmannens byrå främjar vi äldres ställning och rättigheter. Lagstiftningen innehåller flera punkter som styr stärkandet av delaktigheten. När rättigheterna tillgodoses förverkligas också de äldres delaktighet.
I vår tid finns det dock många trender som försvårar förverkligandet av äldres delaktighet. Det finns ett stort tryck på att spara i tjänsterna för äldre: arbetet effektiviseras och man söker stöd för detta med tekniska lösningar och artificiell intelligens. Tjänsterna digitaliseras. I många fall delas arbetet in i mätbara prestationer. Organisationernas finansiering skärs ned och detta har konsekvenser för deras möjligheter att genomföra förebyggande arbete. I denna situation måste man försvara äldres grundläggande behov av upplevelser av kunnande, känsla av samhörighet och delaktighet. Även servicesystemet måste svara på dessa behov.
Stärkandet av delaktigheten bör vara en del av allt arbete med äldre, oavsett om det är fråga om rådgivningssituationer, hemvårdsbesök eller vardagen på vårdhemmet. Även organisationerna har mångsidig verksamhet för att stödja äldres delaktighet, såsom uppsökande och upphittande arbete samt mötesplats- och frivilligverksamhet. Vi kan alla bidra till att möjliggöra delaktigheten till exempel genom att stödja våra närstående i vardagen och bygga upp en gemenskap i våra vardagliga miljöer.
Elisa Virkola
Sakkunnig
Källor
Halonen U., Eskola, P., Aaltonen M. och Van Aershot L. 2025. Kokemuksellista ja tuettua. Osallisuus muistisairaiden kokemana. Yhteiskuntapolitiikka 90,4. https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/152046/YP2504_Halonenym.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Halonen U. 2025. Muistisairaan osallisuus elää arjessa pienissä asioissa. Blogg på LinkedIn-webbplatsen: Ihmisarvoinen ja merkityksellinen elämä.
THL 2023. Handbok för främjare av delaktighet. https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/148360/URN_ISBN_978-952-408-265-5.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Virkola E. 2014. Toimijuutta, refleksiivisyyttä ja neuvotteluja. Muistisairaus yksinasuvan naisen arjessa. Akademisk avhandling. Jyväskylä universitet. https://jyx.jyu.fi/jyx/Record/jyx_123456789_42804
