I sin nyligen publicerade årsberättelse till statsrådet efterlyser äldreombudsmannen konkreta åtgärder för att utrota åldersdiskrimineringen. På grund av strukturell åldersdiskriminering råder i Finland en syn enligt vilken äldre ses som en kostnadspost och en enhetlig grupp som behöver omsorg. Det finns inte tillräckligt med vårdplatser för äldre, det tar ofta länge att få vård för hälsoproblem och det digitaliserade samhället utesluter en stor grupp äldre även från vardagliga tjänster. Dessa fenomen äventyrar allvarligt tillgodoseendet av äldres grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter.
Åldersdiskriminering är ett allvarligt och enligt enkätundersökningar vanligt problem som äventyrar äldres grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter i Finland. Med åldersdiskriminering avses att en person eller grupp på basis av åldern som utgångspunkt försätts i en sämre ställning än andra. Åldersdiskriminering är förbjuden i grundlagen och diskrimineringslagen.
– Strukturell åldersdiskriminering trycker ner en del av de äldre utan att de själva har möjlighet att förbättra sin situation. I synnerhet gäller detta äldre personer som har den allra svåraste situationen, säger äldreombudsman Päivi Topo.
I sin årsberättelse för 2024 granskar äldreombudsmannen tillgodoseendet av äldres rättigheter och situationen för äldre i Finland. Ombudsmannen anser att den strukturella åldersdiskrimineringen påverkar i bakgrunden till många samhälleliga fenomen som försämrar tillgodoseendet av äldres rättigheter.
I sin årsberättelse betonar äldreombudsmannen att flera problem som äventyrar äldre personers rättigheter kan lösas eller lindras genom systematisk och målmedveten bekämpning av åldersdiskriminering. Beslutsfattarna och myndigheterna måste identifiera de åldersdiskriminerande attityder och strukturer som råder i samhället för att de äldres ställning ska kunna förbättras.
– I beslutsfattandet finns det inte tillräcklig förståelse för de äldres individuella behov och dessa behov beaktas inte i tillräcklig omfattning. Äldre har till exempel svårt att få i synnerhet hemvård och heldygnsomsorg, vilka är väsentliga tjänster för att trygga äldre personers hälsa och säkerhet. Den strukturella åldersdiskrimineringen syns också i digitaliseringen, där äldres möjligheter att lära sig och upprätthålla digitala färdigheter eller att uträtta ärenden utan digitala tjänster inte är tillräckligt tryggade, konstaterar Topo.
För att minska åldersdiskrimineringen i beslutsfattandet måste man utarbeta anvisningar för bedömning av konsekvenserna för äldre i lagberedningen och beslutsfattandet. I beslutsfattandet och lagberedningen behövs mer och mångsidigare information om äldre och deras ställning och tillgodoseendet av deras rättigheter, i synnerhet i fråga om de äldsta personerna och äldre som befinner sig i svåra situationer. Äldreombudsmannen betonar att man i undersökningar och datainsamlingar måste slopa de övre åldersgränserna för att man ska få information även om de allra äldsta för beslutsfattandet.
Äldreombudsmannens årsberättelse 2024 kan läsas på äldreombudsmannens webbplats:
