Hur har man tillräckligt med pengar för en värdig ålderdom? – Sammanställning av webbinariet den 5.5.2025
Hur har man tillräckligt med pengar för en värdig ålderdom? Denna aktuella fråga behandlades på ett webbinarium som äldreombudsmannen ordnade den 5 maj 2025. Under evenemanget tacklade man ekonomin ur två synvinklar: Hur räcker de äldres pengar till för ett anständigt liv och hur räcker våra gemensamma resurser till för att trygga en värdig ålderdom.
En värdig ålderdom innebär att rättigheterna tillgodoses
Äldreombudsmannen Päivi Topo lyfte fram att en värdig ålderdom grundar sig på att äldre personers grundläggande och mänskliga rättigheter respekteras oberoende av till exempel personens samhälleliga ställning, kön, sexuella läggning, etniskt ursprung, bostadsort, hälsotillstånd eller funktionsförmåga.
Om förmågan att försvara sina egna rättigheter är sämre än normalt, framhävs samhällets ansvar att trygga ett anständigt liv. Topo betonade att det i beslutsfattandet behövs en bedömning av vilken inverkan besluten har på människor i olika åldrar, det vill säga en bedömning av hur besluten påverkar särskilt ställningen och rättigheterna för äldre personer som behöver stöd i sin vardag.
Vilka är de äldre med låga inkomster?
Ensamboende, boende på hyra, personer över 84 år och kvinnor har oftare låga inkomster än andra äldre, berättade avdelningschef Susan Kuivalainen utifrån Pensionsskyddscentralens forskningar. Var tionde 65–84-åring och var femte över 84 år har låga inkomster.
Låga inkomster och svårigheter att få pengarna att räcka till för nödvändiga utgifter är ett långvarigt problem för många äldre personer. Särskilt stora svårigheter har varit att klara av läkemedelskostnader och andra kostnader relaterade till hälsan. Kuivalainen betonade också att låga inkomster inte alltid innebär utkomstsvårigheter. Enligt de äldre respondenterna påverkas förmågan att klara sig med små inkomster av deras boendeutgifter, hälso- och sjukvårdskostnader, bostadens läge och sociala nätverk.
Tillräckliga tjänster med tanke på en värdig ålderdom
Äldre personer med låga inkomster är mer sannolikt klienter inom regelbunden hemvård än äldre personer med höga inkomster. Trots detta får klienter med höga inkomster fler hemvårdsbesök än de som har lägre inkomster. Detta berättade ledande forskare Mari Aaltonen vid THL på basis av de preliminära resultaten av undersökningen utförd av forskare vid Tammerfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd (THL). I sitt anförande funderade hon på om en faktor bakom denna skillnad kan vara små inkomster och oro för förmågan att klara av hemvårdens klientavgifter och därför skulle man pruta på hemvårdsbesöken.
Aaltonen konstaterade utifrån olika statistiker att det inte finns tillräckligt med tjänster för äldre och att de tjänster som erbjuds ofta inte räcker till för att svara på de äldres behov. Även om antalet äldre ökar har tjänsternas täckning för äldre försämrats. Ofta behövs stöd och hjälp av närstående för att åtgärda de tjänster som saknas.
Biträdande professor Elisa Tiilikainen vid Östra Finlands universitet lyfte fram lagstiftningen som styr en anständig ålderdom och ordnandet av tjänster. Till exempel i äldrevårdslagen konstateras att dess syfte är att förbättra möjligheten att få högkvalitativa social- och hälsovårdstjänster och handledning i användningen av andra till buds stående tjänster i enlighet med det individuella behovet och i tillräckligt god tid.
Tiilikainen och hennes forskningsgrupp har granskat klientupplevelserna hos den regelbundna hemvårdens klienter. Nästan hälften av dem som deltog i undersökningen hade bland annat utkomstsvårigheter och det behövdes också stöd för att röra sig utanför hemmet. Enligt undersökningar försämrar bristfälliga och otillgängliga tjänster inte bara äldre personers välbefinnande, utan de har också mer omfattande samhälleliga och mänskliga kostnader. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid tjänsternas tillgänglighet, konstaterade Tiilikainen.
Äldre personer som behöver särskilt stöd får hjälp av gerontologiskt socialt arbete
Gerontologiskt socialt arbete och social handledning stöder de äldre personer som har mer svårigheter än normalt med att klara av vardagen. Ledande socialarbetare Mia Kanninen vid Birkalands välfärdsområde berättade om tyngdpunkterna i det gerontologiska sociala arbetet. Sådana är till exempel former av vanvård, svåra ekonomiska situationer, svåra familjeförhållanden och missbruksproblem och psykiska problem. Det gerontologiska sociala arbetet är ett systematiskt målinriktat klientarbete som samlar ihop nätverk. För att förbättra en äldre persons situation är det ofta viktigt med en multiprofessionell gemenskap med andra yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården.
Hur lyckas vi trygga en värdig ålderdom?
Auni-Marja Vilavaara, ordförande för Helsingfors stads äldreråd, betonade i panelen hon ledde de äldres mångfald och att en förmånlig och tillgänglig bostad och en tillgänglig boendemiljö är viktigt särskilt för låginkomsttagare. Många äldre personer behöver hjälp med att städa och tvätta byk samt med att tvätta sig själva. Det får inte vara för komplicerat och dyrt att skaffa dessa tjänster med servicesedel.
I paneldiskussionen deltog specialsakkunnig Anna Haverinen från Hyvil Oy, servicechef Mari Patronen från Mellersta Nylands välfärdsområde samt riksdagsledamöterna och medlemmarna i riksdagens social- och hälsovårdsutskott Henrik Wickström (sfp) och Hanna-Leena Mattila (cent).
Alla paneldeltagare betonade konkreta åtgärder för att främja hälsa och välfärd, att utveckla behovsbaserade tjänster och stöd för äldre i användningen av digitala tjänster. Ett gemensamt bekymmer som paneldeltagarna lyfte fram var att välfärdsområdena hade för lite finansiering och för strikta sparmål. Till följd av detta har man i områdena till exempel lagt ner rådgivningstjänster för äldre som konstaterats vara effektiva.
Vilka åtgärder skulle du vidta för att förbättra situationen för äldre med låga inkomster?
Över 200 personer deltog i webbinariet. I samband med anmälan frågade vi vilka åtgärder som borde vidtas för att förbättra situationen för äldre med låga inkomster. Vi fick 140 svar som lyfte fram många viktiga teman, såsom:
- höjning av små pensioner och socialskyddsförmåner
- sänkning av självrisken och serviceavgifter
- utnyttjande av tredje sektorn och frivilligverksamhet
- tillgång till kollektivtrafik och förmånligt boende
- åtgärder för främjande av välfärd och hälsa och
- tillgängliga e-tjänster.
För att förbättra situationen krävs åtgärder och samarbete inom många samhällets delområden. Äldreombudsmannens byrå tackar för alla svar som är till nytta i ombudsmannens påverkansarbete.
