Vem hör hemvårdskunden? Sammanställning 1.10 från äldreombudsmannens webbinarium

Vilken ställning har hemvårdskunderna och hur tillgodoses deras grundläggande rättigheter? Hur kan man stödja varje äldre persons individuella situation så bra som möjligt med hjälp av hemvårdstjänster? Dessa frågor sökte man svar på under webbinariet som ordnades av äldreombudsmannen.

Äldreombudsmannen Päivi Topo konstaterade i sitt inledande anförande att hemvården utgör grunden för servicen för äldre och att alla beslutsfattare borde beakta den. Hemvårdstjänster behövs när man skrivs ut från sjukhuset, som stöd för närståendevården och framför allt för att stödja de äldre som ofta behöver hjälp i sitt dagliga liv.

Hemvårdsbesöken är i allmänhet mycket korta och den största delen av tiden är den äldre personen hemma utan hemvårdshjälp. Vad som händer under dessa korta besök är mycket väsentligt för den äldre personens dagliga liv. Varje hemvårdskunds behov av hjälp och vård är individuellt och därför är det särskilt viktigt att höra dem.

Antalet kunder inom hemvården har minskat, även om antalet äldre personer ökar

Ämnet för webbinariet är nu mycket aktuellt, eftersom färska uppgifter från THL visar att antalet kunder inom hemvården har minskat ytterligare, även om antalet äldre personer ökar. Enligt dem omfattades 13 procent av dem som fyllt 75 år av regelbunden hemvård, vilket är en procentenhet mindre än året innan. Den minskade andelen förklaras inte av den ökade äldre befolkningen, eftersom även det absoluta antalet kunder inom hemvården har minskat. Detta är en ohållbar riktning, eftersom en del av de äldre till följd av detta blir utan de hemvårdstjänster de behöver eller får för lite av dem. 

Hemvården ska grunda sig på individuella behov 

I början av webbinariet berättade närståendevårdaren Maria Jukka om sina erfarenheter av hemvården. Hon betonade att kunden är en central aktör som man ska diskutera med och planera vården tillsammans med. Social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso betonade i sin videohälsning att delaktighet är en mänsklig rättighet.

Eveliina Saari presenterade med hjälp av fallbeskrivningar empati vid möten med kunder inom hemvården. Hon konstaterade i sitt anförande att empati gör det möjligt för kunden att göra sin röst hörd i utvecklingen av servicesystemet och att empatiska möten skapar välbefinnande för såväl kunder som vårdare.

Hanna Ristolainen presenterade resultaten av projektet SOLDEX, enligt vilka många hemvårdskunder upplever ensamhet och isolering och inte får tillräckligt med hjälp och stöd för sin situation. För att främja hemvårdskundernas delaktighet ska kundernas individuella stöd anpassas till deras behov, det ska göras möjligt för hemvårdskunderna att vistas utomhus och särskilt de allra mest marginaliserade äldre som bor hemma ska beaktas.

Servicelinjedirektör Satu Kiuru berättade om god praxis i Västra Nylands välfärdsområde. Hon berättade bland annat om områdets Olkkari-verksamhet, där äldre erbjuds mötesplatser som minskar ensamhet och stöder välbefinnandet. Olkkari-verksamheten kan också genomföras på distans.

Minnesskötare Karoliina Tiura påminde om sätten som en anställd inom hemvården kan stöda kundens delaktighet. Det handlar ofta om små vardagliga handlingar. Tiura betonade till exempel vikten av att minnas för att underlätta interaktionen mellan den yrkesutbildade personen, personen med minnessjukdom och dennes närstående.

Distansvårdens möjligheter och gränser

I slutdiskussionen konstaterade man att hemvårdens ställning och delaktighet stöds bland annat genom en god organisering av omsorgsarbetet. Då har kunden och vårdaren möjlighet att känna varandra. Kundens delaktighet förverkligas till exempel så att hen kan påverka planeringen, genomförandet och uppföljningen av vården.

Man diskuterade även teknikens och distansvårdens betydelse. Karoliina Tiura framförde att distansbesök konstaterades passa bra om den äldre personens funktionsförmåga är tillräckligt god och hen är villig att ta emot dem. Ett bra bemötande kan också ske på distans. Satu Kiuru betonade att teknologin fungerar som en kompletterande lösning till servicemenyn, den kan ge kunden trygghet och även producera information om kundens situation. Enligt Eveliina Saari är det dock viktigt att följa upp och utvärdera vad som följer av ny teknologi, till exempel ibruktagandet av artificiell intelligens.

Med vilka åtgärder stöder man hemvårdskundernas ställning och delaktighet?

I samband med anmälan till evenemanget fick vi över 100 svar på frågan: Med vilka åtgärder stöder man hemvårdskundernas ställning och delaktighet? Följande teman betonades i svaren:

• Ha med kunden i planeringen, genomförandet och utvärderingen av vården.
• Mer information om hemvårdskundens rättigheter och tillgängliga tjänster.
• Starkare resurser för hemvården och tätare samarbete: närstående, organisationer, frivilliga, den privata sektorn.
• Bättre organisering av hemvårdsarbetet, till exempel att stödja egenvårdarskapet och säkerställa att de anställda har tid att möta och lyssna på kunderna.
• Starkare tjänster som stödjer hemvården, till exempel familjevård och rehabiliterande dagverksamhet. 
• Fler förebyggande tjänster, till exempel arbete för främjande av hälsa och välfärd och uppsökande äldrearbete.
• Påverka beslutsfattandet.

Äldreombudsmannens byrå tackar för den livliga diskussionen under evenemanget samt för alla svar på förhandsfrågorna. De är till nytta i ombudsmannens påverkansarbete.