Jag är ny sakkunnig vid äldreombudsmannens byrå. Till utbildningen är jag sjukskötare, hälsovårdare och doktor i hälsovetenskaper. Jag har arbetat som skötare och chef inom många olika tjänster för äldre. Senast har jag i egenskap av forskare granskat närledarskapet inom äldreomsorgen och organiseringen av hemvården. Vid sidan av uppgifterna vid äldreombudsmannens byrå fortsätter jag mitt forskningsarbete vid Helsingfors universitet.
Vårdarbetet och tjänsterna för äldre har utgjort en del av min yrkesbana alltsedan 2008, då jag för första gången var sommarvikarie inom hemvården. Hemvården var då emellertid mycket annorlunda än den är idag. Med en stor nyckelknippa i handen besöktes kund efter kund och på morgonen printades dagens arbete ut på papper. Under min första arbetsdag fick jag en papperskarta över staden. Då användes ännu inga mobila kartapplikationer. Kvällarna och veckosluten kändes hektiska, precis som idag, men på morgonskiftena hade man tid att stanna upp och även göra annat än de listade arbetsuppgifterna. Kundernas funktionsförmåga var mycket varierande.
Det tog inte lång tid från min första kontakt med hemvården förrän mobil registrering, ellås och verksamhetsstyrningssystem började bli vanligare inom hemvården. Enligt THL:s senaste statistik genomförs i genomsnitt fem procent av hemvårdsbesöken redan på distans. Samtidigt visar THL:s statistik att allt fler kunder inom hemvården har en demensdiagnos. År 2008 hade 17 procent av kunderna inom hemvården en demensdiagnos, medan redan nästan hälften av kunderna hade det år 2023.
De teknologiska lösningarna har i själva verket vunnit terräng inom alla tjänster för äldre. Detta har medfört mycket gott. Systemen för verksamhetsstyrning underlättar organiseringen av arbetet. Apoteket expedierar läkemedlen i färdiga dospåsar och läkemedelsautomaterna säkerställer att läkemedlen ges i rätt tid. Det kunde ges många exempel. I bästa fall frigör de teknologiska lösningarna tid för de yrkesutbildade att möta människor.
Det finns emellertid anledning till oro, om de teknologiska lösningarna försämrar de äldres möjligheter till mänskliga kontakter eller om den endast används som ett verktyg för att minska kostnaderna. Användningen av teknologiska lösningar ska grunda sig på behoven hos kunderna inom äldreomsorgen. Jag är glad att äldreombudsmannen har tagit ställning bland annat till denna problematik.
Uppgiften som äldreombudsman inrättades för mindre än fyra år sedan. På denna korta tid har verksamheten likväl fått synlighet och arbetet har varit imponerande. Jag är mycket tacksam för att jag får vara en del av denna sakkunniga arbetsgemenskap och för egen del vara med och trygga de äldres rättigheter och ställning i samhället.
Jag hoppas att jag vid äldreombudsmannen kan bidra med min sakkunskap särskilt inom social- och hälsovårdstjänster för äldre, ledningen av dem och äldreomsorgen. Äldreomsorgen är just nu under stort ekonomiskt tryck. Vi har med oro följt nedskärningarna av den. Å andra sidan är just nu rätt tid att påverka säkerställandet och utvecklingen av tjänster som stöder en trygg och funktionsduglig ålderdom i framtiden. Det hoppas jag särskilt kunna bidra med i denna uppgift.
Vilhelmiina Lehto-Niskala
Specialsakkunnig
Källor
Sotkanet statistik- och indikatorbanken (2025). Andelen distansbesök av alla hembesök inom hemvården. Institutet för hälsa och välfärd (THL). https://sotkanet.fi/sotkanet/fi/index
Sotkanet statistik- och indikatorbank (2025). Klienter med minnessjukdomar inom regelbunden hemvård. Institutet för hälsa och välfärd (THL). https://sotkanet.fi/sotkanet/fi/index
